Mitt rum i universum
Sängen ligger på golvet. Jag ligger på sängen. På mig ligger det tankar, fantasier, glädje, hunger, kärlek, trötthet, kreativitet. Det luktar tavlor och ramar denna kväll. Mörkret drar in mig i en djup gång utav något slag - jag springer iväg liggandes. Känns som om mitt rum är oändligt stort just nu. Som om mitt täcke skulle kunna vara flera tusentals kilometer - överallt. Jag ligger här i min säng som ett djur, ett djur som vill ha mat. Någonting att titta, lukta, smaka, njuta på. Ack. Jag är så hungrig utav mig. Köket kommer inte närmare mig om jag inte rör mig, går härifrån. Under precis samma tillfälle är hon snart framme i Malmö. Om en timme anländer hon och om en vecka anländer hon hit. Jag luktar stress, illamående till försvinnande. Så fort jag öppnade mina ögon till denna värld idag - jag mådde illa. Från första andetaget. Även om jag blundade fint igår natt. Det känns som om det är någonting häftigt som händer ikväll. Jag har ingen kunskap om varför. Men det känns så. Mina bruna ögon stirrar vilt in i mörkret. Jag kan inte se några rörelser. Är jag själv?